Vårdbidraget PDF Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Tove Sundberg   
2009-01-30 kl. 23:28

 

 

Vårdbidrag

ansöker man om hos försäkringskassan och är ett ekonomiskt stöd till föräldrar för att kompensera för det merarbete som man utför. Med merarbete menas direkta vårdinsatser, stöd, tillsyn, föräldrarnas bundenhet på grund av barnets behov och tillsyn. Det skall också kompensera för de merkostnader som blir på grund av barnets funktionshinder. Tillsammans med ansökan skall också ett läkarutlåtande om barnets hälsotillstånd skickas in. Vårdbidraget betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

Vårdbidraget är något man bör börja fundera på tidigt eftersom vårdbidraget börjar gälla från och med den dag som ansökan kommer in. Men man bör veta om att man enligt försäkringskassan inte har rätt till att få tillfällig föräldrapenning samtidigt som man får vårdbidrag vid inskolning vid förskola/skola väntetiden för beslut och utbetalning kan också kan vara lång. För det mesta så får man ½ vårdbidrag första året och sedan ¼.

För att underlätta för er så följer här en lista på sådant som vi tog upp när vi ansökte om vårdbidrag.

Behov av tillsyn och vård:

  • Blodsockermätning 5-12 gånger per dygn (även nattetid).

  • Insulininjektioner minst 6 gånger per dygn.

  • Barnet sätter sig ofta på tvären och vill inte kontrollera blodsocker och ta sina insulinsprutor.

  • Utvärdering av mätresultat och bedömning av insulindos.

  • Ständig tillsyn på grund av risk för lågt blodsocker både dag och nattetid. Vi mäter blodsocker före varje måltid på dagarna och varannan timme på natten.

  • Begränsade möjligheter att låta henne vara med andra vuxna än oss. Till exempel så måste vi vara med vid aktiviteter där andra barn kan vistas utan sina föräldrar (ex. Barnkalas, fysisk aktivitet m.m.)

  • Läkarbesök (var tredje månad)

  • Telefonkontakt med skolan för att beräkna och ange insulindoser 1-3 gånger per dag.

  • Extra planering och medverkan vid utflykter med skolan och liknande. Vid övernattningar måste någon av oss föräldrar vara med.

  • Utbildning och information som vi måste ge till skolpersonal, vänner och bekanta m.fl.

  • Extra inskolning vid skolstart och byte av stadier i skolan.

  • Extra hjälp vid läxläsning på grund av att barn med diabetes kan ha det svårare än andra barn i skolan på grund av högt och lågt blodsocker som påverkar kroppen väldigt mycket bl.a. koncentrationssvårigheter m.m.

  • Deltagande på utbildningar om diabetes och diabetesläger m.m.


Vid pumpbehandling tillkommer:
  • Vid pumpbehandling krävs det mer uppmärksamhet, eftersom det är 50 % större risk att barnet kan drabbas av ketoacidos.

  • Tiden som man måste lägga ner för att emla, byta nål, reservoar med insulin och ny slang.

  • Det kan ofta hända att man t.ex. måste åka till skola/förskola för att pumpen larmar och personalen inte klarar av att lösa situationen på egen hand.

Merkostnader:

  • Glukagonspruta

  • Blodsockermätare

  • Kylpåsar för insulinbehov

  • Sockerfri kost

  • Mat som blir gammal som bara kastas bort på grund av att man alltid måste ha mat med ifall att blodsockret blir lågt.

  • Resor till och från sjukhusbesök

  • Telefonkostnader (mobil, kontantkort m.m.)

  • Necessär, väska för förvaring av alla saker som alltid måste vara med.

  • Nerblodade kläder och sängkläder på grund av blodprovstagningar

  • Dextrosol

  • Medlemsavgift i svenska diabetesförbundet, barndiabetesfonden

  • Inköp av egen tvättmaskin om man inte har en

  • Inköp av mikrovågsugn

  • Utförande av någon sportaktivitet

Vid pumpbehandling tillkommer:

  • Emlakräm/bedövningssalva

  • Kompresser

  • Klorhexidinsprit

  • Kylväska till pump

 

Senast uppdaterad 2010-07-03 kl. 22:58