Diabetes typ 1

Vid diabetes typ 1 har kroppens förmåga att själv kunna producera insulin upphört genom en autoimmun reaktion där de betaceller i bukspottkörteln som producerar insulin angripits och utplånats.

Det finns inget botemedel, diabetes typ-1 växer inte bort, diabetes typ-1 är en livslång sjukdom och kamp för att förhindra komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, njurskador, blindhet, nervskador, ledskador m.m. och en ständig kamp för att hålla sig vid liv.

Vad händer i kroppen?

I bukspottkörteln finns det något som heter Langerhans cellöar som består av betaceller och alfaceller. Betacellerna producerar hormonet insulin och alfacellerna glukagon.

Insulinet behövs för att kroppens alla celler ska få ett av sina näringsämnen som är glukos. Man kan säga att insulinet är kroppens startnyckel och för att kroppen ska gå måste man vrida om nyckeln så att bensinen når motorn. Alltså så att glukosen når cellerna.

I levern lagras det reserver av glukos och hormonet glukagon gör så att dessa frigörs när blodsockret blir för lågt för att höja blodsockret igen. Men reserverna räcker inte hur länge som helst så det gäller att alltid fylla på.

Det är betacellerna som blir angripna och utplånas så att insulinproduktionen upphör. Eftersom cellerna inte får något bränsle (glukos), så börjar de istället att bryta ner fett och proteiner vilket leder till att man minskar i vikt, precis som när man bantar. Glukosen blir kvar i blodbanan och utsöndras med urinen genom njurarna. Glukosen drar med sig vätska som gör att man börjar kissa väldigt mycket och man förlorar mycket vätska. Kroppen vill då kompensera för all förlorad vätska och man blir extremt törstig.

Det finns något som man kallar för njurtröskeln och det är när man överskrider 10 mmol/l i blodsocker och glukos läcker ut i urinen.

När insulinproduktionen upphör blir blodsockret högt och när cellerna bryter ner fett istället för glukos bildas det också syror, ketoner i blodet. Ketonerna gör blodet surt och man får syraförgiftning, (ketoacidos) som är ett mycket allvarligt tillstånd och kan orsaka att man faller i koma och avlider.

För att förhindra detta så måste man tillföra kroppen insulin och återfå någon sorts balans av blodsockret. Dosen insulin måste anpassas efter vad man ska äta, hur mycket man ska äta, ifall man ska vara fysiskt aktiv eller vara stilla. Om man fått i sig för mycket insulin leder detta till lågt blodsocker, hypoglykemi vilket kan vara livshotande och leder till att man blir medvetslös och om det vill sig illa att man avlider.

Mer om lågt och högt blodsocker kan man läsa om under menyn Info/skola/förskola i informationsmaterial till skolan.

Behandlingen

Innebär en kontrollerad tillvaro med många nålstick och provtagningar. Inför varje måltid tas ett blodprov genom ett stick i fingret för att se vad blodsockerhalten ligger på. Utifrån värdet och utifrån barnets aktuella situation, vad barnets ska äta (kolhydrater, fett, proteiner), hur mycket det ska äta om det ska vara fysiskt aktivt o.s.v. kunna ge rätt dos insulin, antingen genom en insulininjektion i magen eller via en insulinpump. Dagbok förs på värden, mat, insulindoser och aktiviteter så att man kan se vad som händer med barnet under dagen. Hur barnet reagerar på olika mat, fysisk ansträngning och när på dygnet, ifall doser behöver ändras på o.s.v.

Sjukdomen aldrig tar aldrig sovmorgon, en pause eller semester, den pågår natt som dag dygnet runt vilket innebär en både fysisk och psykisk stress för både barn, dess föräldrar och syskon.

Förekomst och orsak

I Sverige får över 800 barn varje år typ-1 diabetes. De senaste 10 åren har antalet ökat kraftigt och allt fler yngre barn drabbas. Vad det beror på det vet man inte ännu. Det man vet är att det finns en viss ärftlighet, ca 90 % har riskgener och 40 % av befolkningen har en förhöjd ärftlig risk. 15-20 % har någon annan i familjen som har diabetes.Några av orsakerna som man tror orsakar diabetes typ-1 och som man vet belastar betacellerna som producerar insulin är:

• Virusinfektioner

• Havandeskapsförgiftning, blodgruppsinkompatibilitet

• Snabb tillväxt och viktökning tidigt i livet

• Fysisk stress ex. Infektioner, trauma

• Psykisk stress (svåra livshändelser)

• Kyla/lågt antal soltimmar/D-vitaminbrist