Fysisk träning och diabetes
Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten.
Vid fysisk aktivitet sänker insulinet blodsockret mer än vad det normalt sätt gör, vilket beror på att insulinkänsligheten ökar. Insulinkänsligheten kan sitta kvar upp till 24 h och de flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före, under och efter ett motionspass. Om man vid fysisk ansträngning äter och tar sina vanliga insulindoser, finns det en risk att man drabbas av känningar under träning och efterföljande natt och förmiddag.
Man ska inte helt undvika att ta insulin vid fysisk träning, för vad som händer då är att man ökar känsligheten för ett insulin som inte finns. Insulinet behövs för att glukosen kan ta sig in i muskelcellerna. Om kroppen inte får något bränsle leder det till minskad prestationsförmåga.
Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet.
Om ni har barn som håller på och sportar mycket och spelar matcher så har ni kanske märkt att blodsockret stiger. Detta beror på att adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern för att kroppen ska få mer energi.
Adrenalinet påverkar också insulinkänsligheten i muskelcellerna och minskar energi upptaget av muskelcellerna, precis som vid insulinbrist. Resultatet blir att blodsockret stiger och man får sämre prestationsförmåga om man inte kompenserar med tillräckliga mängder insulin.
Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen
Kroppens stora energikälla är glukos, men bara en liten del av energiförrådet finns i blodet. När detta förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd som räcker i normala fall ca 1 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker det ungefär 3 mil. När leverns glukogenförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett. Fettförbränning är inte lika effektiv och man går ”in i väggen”.
Skall man motionera under en längre tid måste man alltså äta bra dagarna innan, anpassa insulindoserna genom blodsockermätning, tillföra energi i form av sportdryck (socker och saltinnehållande vätska) under pågående motionspass och se till att äta efter träningen.
Planering av ett träningspass:
- Ät helst riktig mat 1-3 timmar före ett motionspass. Justera eventuellt ner insulindosen till denna måltid.
- Mät blodsockret innan ett träningspass (se nedan) och under ett träningspass om det blir långvarigt.
- Se till att ha tillgång till ”snabba kolhydrater” (druvsocker, sportdryck) under träningen.
- Se till att dricka ordentligt före, under och efter träning.
- Extra tillförsel av kolhydrater om träningen överstiger 30 min. Ca 15-30 gram för varje halvtimme. T.ex.: Druvsocker, juice, mjölk, choklad, söt saft. 15 gram = ca 1 dl söt saft, ½ kexchoklad
- Ät efter träningen för att fylla på glykogenförrådet. Blanda gärna snabba och långsamma kolhydrater. Lite godis och grovt bröd.
- Justera eventuellt ner nattdosen och frukostdosen nästa morgon.
Hur ska jag tolka mina blodsockervärden före ett träningspass?
| P-glukos | Åtgärd |
< 4 mmol/l | Ät något och vänta 1 h tills blodsockret stigit |
4-6 mmol/l | Ät extra kolhydrater innan du börjar |
6-10 mmol/l | Optimalt |
10-15 mmol/l | Inga hinder föreligger |
> 15 mmol/l | Vänta med träning! Ta insulin och kontrollera blodsockret efter 1 h. Träna aldrig om du har ketoner! |
Insulindoser och extra kolhydrater
| Motionsform | Åtgärd | |
| Lätt motion | 5-30 cykling 2-4 km promenad | Oförändra insulindos Extra kolhydrater vid låga blodsocker |
Medelhård motion | 1-2 h cykling 5-10 km joggning | Sänk insulindosen Extra kolhydrater |
| Hård motion | Skidåkning i fleratimmar Fjällvandring | Sänk insulindosen med 50 % eller mer Extra kolhydrater |
