Den 13 september anordnade diabetesfamilj sin första familjeträff i Karlstad. Det blev en toppendag i Mariebergsskogen med solsken och glada barn och föräldrar.

Vi hälsade på svenska djur i Lillskogen som grisar, hästar, getter, kor m.m. och hade picknick och grillade korv vid mysiga spikgården med djuren runt omkring oss. Föräldrarna fick möjlighet att skapa kontakter och prata om allt möjligt, bl.a. vilken betydelse det har för framförallt barnen att få träffa andra barn som är "lika" och få vara en i mängden och inte alltid känna sig konstig för att de bär på sjukdomen diabetes typ1. Detta var väldigt uppskattat och barnen fann varandra ganska så direkt och fick säkert alla en ny kompis. Vi avslutade dagen i den stora lekträdgården där barnen fick ge utlopp för sin energi med sina nya vänner.

Vi hoppas att alla hade en bra dag för det hade vi!

Häslningar från familjen Sundberg i Falun

Fredagen den 17/7 var vi i Linköping på Barndiabetesfondens kansli och hade möte med riksordf. Hans Svanberg. Hans berättade om deras arbete där de koncenterar sig på arbetet för insamling av medel som delas ut bland dem som forskar med Typ1 diabetes. Allt de delar ut bland forskarna kan redovisas till varje krona och de räknar med att dela ut 5,2 miljoner i år för att hitta ett botemedel mot typ1 diabetes.

De önskar att nå ut till hela landet och behöver då hjälp av kontaktpersoner som ställer upp för detta. Han undrade om Diabetesfamilj.se med sin idé med träffar samt med sitt kontaktpersonsnät kunde vara intresserade. Vi som arbetar för diabetesfamilj blir då arrangörer för träffar till familjer som har diabetesbarn och representanter för BDF.

Vi ska försöka genom lokala familje- och föräldraträffar och genom kontaktpersonerna att locka fler medlemmar och tillgodose behovet att träffa andra familjer i samma situation.

BDF är beredda att komma ut för att informera om deras arbete med insamling samt finansiera detta. Våren 2010 kommer att vi med hjälp av BDF att anordna en riksträff med 2 dagars läger som blir vår Kick Off av det arbete vi drar igång.

I höst kommer också en konferenssresa tillsammans med kontaktpersonerna att anordnas. Detta för att kontaktpersonerna skall få en utbildning och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa de barn, ungdomar och familjer som drabbas och för att vi ska kunna redogöra för hur vi ska lägga upp arbetet.

BDF kommer att ta kontakt med diabetesteamen för att sprida vetskap om oss och vår verksamhet och gå ut med en förfrågan om de kan tänkas att använda sig av kontaktpersoner som fått utbildning och ett certifikat. Vi har tidigare själva försökt med detta men inte lyckats nå fram, så vi är väldigt tacksamma över det stöd och den hjälp Barndiabetesfonden ger oss.

(Linda Barknertz men hennes blivande diabeteshund Shiva)

Att livet med diabetes bara skall flyta på, det finns inte. Men en tanke som ofta förföljer mig är att jag själv måste styra i rätt riktning. Man kan ju jämföra det med en båt som seglar över öppet hav, ibland är vattnet helt stilla och man kan lätt segla utan problem, men ibland kommer det starka vindar som gör att man måste arbeta mera på båten, ta i av alla krafter man kan eller man kanske måste avsluta seglingen för att inte riskera en katastrof.

Precis så är det för mig och min diabetes, ibland flyter det på som bara tusan och man klarar allt utan problem, ibland när blodsockret strular för mycket får man vända och vrida på hela sig själv för att hitta den ultimata lösningen att få ner det, jag vet inte hur många gånger jag hävt i mig litervis med vatten  ( för att behöva kissa och därmed få ut sockret), gått promenader för att försöka sänka blodsockret, ätit rent socker för att få upp blodsockret eller varför inte varianten då man inte fattar att blodsockret är lågt och man sitter i skolbänken och kämpar för sitt liv för att förstå vad läraren säger och va sjutton han står där och klagar på varför jag inte svarar på tilltal. Och ibland har man fått avsluta det man påbörjat, gå hem ifrån vänner för insulinet är slut, blodsockret är för högt  ( jag vill alltid hem till tryggheten när jag ligger högt, känner mig väldigt utsatt av att vara borta då)

Jag försöker att hitta min ratt att styra diabetesen och det har jag gjort på vissa delar:

Har skaffat insulinpump, som underlättar något otroligt för mig.

Hjälper andra med diabetes, det får mig att må bra och en glad Linda ger ett bra blodsocker, jag lovar jag märker jätte skillnad på  blodsockret om jag är på bra humör.

Säljer livets löv lite då och då för att forskningen skall få pengar.

Jag vill på nått sätt inte hävda att detta alltid fungerar men det är ju ändå en styrning i rätt riktning, ett försök helt enkelt, förstår ni mig??

Hur försöker ni styra eran diabetes?

I några år nu har 9-12 åriga diabetiker fått en dag/år då de träffar 6-8 andra jämnåriga diabetiker.

Diabetesskolans syfte är att ge barnen chansen att själva få information och våga fråga om sin sjukdom. Det får en grundkurs i vad känning är, insulinens verkan i kroppen, om ketoner mm allt är åldersanpassat så de ämnen som gås igenom passar in i elevens livssituation.

Dagen börjar kl: 9 med samling och lite information om de vuxna, (diabetessköterska, dietist, kurator, lekterapeut och sjukgymnast) som har hand om ”eleverna" framtill kl: 15.

De får ta blodsocker under vissa tidpunkter då det skrivs upp och experimenteras med mat och motion.

Diabetessköterskan och dietisten tar upp olika samtalsämnen som är aktuella för eleverna t.ex. grunden för sjukdomen, hur kroppen reagerar på puberteten.

Ett av de populäraste momenten är vattengymnastiken som avslutar dagen, den vill ingen missa.

Diabetessköterskorna tycker att man får en bättre kontakt med barnen efter en sådan här dag.

Barnen får en vardagsbild och tips från de andra eleverna om tex, hur gör ni när ni sover över hos kompisar mm.

De byter adresser för möjlighet till kontaktnät utanför sjukhusets väggar.

En röst om diabetesskolan:- Hanna 9 år

Hon säger bara att allt var jätteroligt, speciellt att bada. Bästa dagen på länge. Hon vill ha en sån dag i månaden.
Kul att få träffa de andra kompisarna och se vad dom har för pumpar/sprutor.
Och sen att man inte var så himla speciell.
Summan av kardemumman, bästa skoldagen det här året. En helnöjd unge helt enkelt!